Var är du?*
26 april var datumet. Dagen kom och dagen gick men ingen bebis..
Idag är det 29.. Och jag går, vankar, här och väntar.. Det är det enda som upptar mina tankar vilket är ganska jobbigt. Kroppen kanske kan skjuta upp allt i 2 veckor eftersom man blir så besatt att tänka på det hela tiden. Förut har man ju också tänkt på det men då har man vetat att det har varit några veckor kvar.. Nu är det ju det som ska hända, det enda som är kvar.. Och jag längtar sååå efter denna lilla krabat. Få se vem som gömt sig där inne i 9 månader. Få hålla, snusa, pussa och bara känna.... Ja.... Längtar!!!!
Samtidigt som jag är livrädd!! Har inte tänkt så mycket på förlossningen. Dels för att jag inte velat, för det var jobbigt förra gången. Sen kom jag till en punkt där jag kände att det är ingen idé att oroa sig för det kan ju vara helt annorlunda den här gången, det tar vi när det är dags. Men nu... Nu börjar smärtan göra sig påmind!!! Och tankar om komplikationer, med mig eller bebisen.. Skrämma upp mig själv är jag jättebra på!!
Idag ska Freddan och jag åka in till IKEA en sväng. Han skulle ha en massa grejer till jobbet och då tänkte jag att jag hänger på. Gå en massa och bland en massa folk och få panik, det kanske gör susen. Simon ska vi lämna av hos kusinerna så han får leka av sig en stund.. Sen tyckte jag det ryktades om sen lunch!!! :)
Nähä, nu har Freddan bråttom så jag måste gå och göra mig iordning!
Ha en skön söndag alla! Puss*
